Transkriberad uppteckning

Om man fann ett par tomma tvillingax i rågen så skulle det bli dödsfall i familjen. Var de matade så betydde det bröllop. – Om en jänta hade blivit led vid någon av slåtter- el. skördekarlarna, så tog hon en mässingtråd å strök över lieeggen med. Då hade lien blivit skämd. Det var så vanligt att en skulle "ta har'n" både vid slutet av slåttern och skörden. Den som fick haren, blev rasen. Det blev så brått på sista slutet. De kappades, för alla ville göra sista hugget å "ta har'n". Om grannen hade något igen, så matades han dit. Då sade man till honom: "Nu fick du haren". Då blev han stucken å arg. Om alla gran- narna var färdiga med slåttern el. skörden, så att man inte kunde föra haren någon vägen, så "hol- made" man honom. Man skar så att det sista blev / en liten rundel. Alla samlades vid den å högg å skar. Det var skrik å väsen. Ingen tyckte om att få haren. Därför bäst att skynda slå före sin granne. Vid slutet av slåttanden ställde ungdomen till med "slåttkalas" el. "danskalas". Då "lade de ihop" å köpte kaf- fe å brännvin, som de skulle ha vid dansen. Det hölls i någon ödestuga. Vid inkörningen av säden lades ost och en brännvins- flaska i botten på "sälaâ". Det skulle de som tröska- de trakteras med när de hunnit så långt i ladan. När de tröskade det sista, "hamrade" de på mer än van- ligt å slog hårda slag. Det sista som tröskades kalla- des för "dunnerlag". Om det var rätt, skulle trösken vara avslutad till jul – åtminstone den säd man skulle ha till bröd.