KORPSKRIFTEN

...
Meny

Julafton

Berättare: Nils Jonsson (f. 1868)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

På julaftons morgon var man uppe tidigt och började göra fint i stugan. Både unga och gamla steg upp tidigt. Man lade rena dukar på borden å somliga hade en bo- nad, som upphängdes på en vägg. Karlarna högg ved, så att den skulle vara över juldagarna. De flesta hade ju ved huggen, men det skulle liksom vara bättre ved till julbrasan. Det brukades björkved till den. En ville inte att det skulle spraka utåt golvet. Inemot kvällen tvättade de sig å tog rent på sig. Det var allt ännu som stortvätt då, för en skulle tvätta hela kroppen. De gick til bastun å tog sig ett bad. El- ler också bar man in en stor killet med vatten å värmde å hällde i ett kar. Så tvättade sig den ene efter den an- dre i samma vatten. "Julhalm" breddes på golvet från vägg till vägg. Barnen / hade så roligt i den å de äldre lade sig ned på gol- vet å var som barn de också. Den halmen fick ligga till över juldagarna. Han skulle ligga för att golvet skulle hållas rent å inte smutsas ned så snart. Hal- men bars till ladugården. Endera fick den vara till strö eller fick djuren äta upp den. Vid 7-tiden på kvällen var julkvällsmaten färdig. Den sattes fram på ett dukat bord, å alla satte sig runt bordet. Maten bestod av lutfik, potatis, bröd, smör, ost, dricka och brännvin. Sist åt en risgrynsgröt, fin mjölgröt eller havergrynsgröt. På bordet lågt "julhögarna". Det var en hög åt var och en. Särskilt var det noga med att barn och tjänstefolk skulle ha en var sin sådan hög. Underst en grov kaka, därpå en av finare mjöl (siktmjöl), en ost och sedan därpå ett av var slag som bakats till julen. I barnens jul- högar låg mindre bakvärk. Det var figurer, käringar, gub- bar och somliga föreställande djur. Tittade en in genom fönstret på ett ställe där de höll på att äta kvällsvard så kunde en få se om någon / skulle dö i den familjen kommande år. Denne sågs sit- ta huvudlös vid bordet. När kl. var 12 på natten så kom de döda in i husen. Så trodde gammalt folk här. Då skulle allt vara stilla. De som var spökrädda höll före att julnatten var den värsta spöknatten under hela året. Då lade de sig tätare tillsammans ifall att några andeväsen och spöken skulle bli synliga.

Socken Bogens
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Julafton

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR