Transkriberad uppteckning

415. Namnen på dymmelveckans dagar: "kôrvmåndag, fläsktisdag, askonsdag, skärtorsdag, långfredag, påsklördag". Påskens dagar: "Påskdagen, andag påsk, trejdag påsk". 416. När skärtorsdag gick in så skulle det vara slut på arbetet. Då skulle en inte hugga, så att det blev stic- kor. Det var farligt för kreaturen. Fick de fatt i en så- dan sticka och tuggade på den, så blev de sjuka el. om de trampade på en sådan sticka. Spinna fick en häller inte göra. Det skulle inte vara bra, sade de gam- le, men det var väl inte annat än "skreppel". 417. Vet inte att det var bestämda maträtter. 418. Torsdagskvällen skulle en akta sig, för då var "häxorna" ute. De skulle till alla kyrkklockor och skava av malm då, för de kunde inte fara till Blåkulla, om de inte / fick "klockskav". Jag vet inte om det var sådant folk hitta- de på, men nog påstods det att det fanns de här öst i sko- garna som låg och vakade i lagårdarna den natten och påsk- natten. Det var en gubbe som sköt en "påskkäring" på gödselhögen. När han kom till henne så fick han se att det var en av grannarna. Han hade skjutit henne i ena be- net. Hon bad att han skulle ta isär bössan så att hon fick smörja sig med den smörja som fanns i den. Påsknat- ten var farlig, för då var "påskkäringarna" ute också. För att de skulle bli rädda, så gjordes "påskvarmer" på ställen som låg högt. Så laddades bössan med ett kraf- tigt skott som smäldes av. Det var mest på kvällen som de höll på att skjuta och elda. 419. Kan inte minnas att någon gått och tiggt ägg. En tog de ägg en hade och kokade på påsklördag.