KORPSKRIFTEN

...
Meny

Slåtter, skörd och tröskning

Berättare: Britta Nilsson (f. 1848)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

291. De gamle sade att det skulle bli dåligt skördeår om det regnade pingstdagen. Det regnet skulle inte vara bra för marken. Om det blev alldeles tomt i husen, betydde det att det skulle bli dåligt skördeår. Med isen har jag inte hört talas om något märke mer än att om han låg länge på våren, så var det inget bra tecken. 292. Slåttern brukade en börja så där 14 dagar efter midsom- mar. Det brukade bli en måndag, men inte vet jag, om det var någon bestämd dag. Så skulle den vara avslutad omkr den 15 el. 16 juli. Man skulle hinna att ta löv åt fåren också. 293. Intet att anteckna. 294. Det var skrik och skrän, när en skulle skära el. slå det sista. Men det var mest i skårandtiden. När en kom till det sista så skulle en passa sig att "ta har'n". / Den som fick tag i de sista stråna "tog har'n". Dessa strå bands ihop och togs med in i stugan och hängdes på väggen. Kreaturen skulle ha det till julkvällen. 295. Det var allt iver med att var och en ville skära det sista, för det var han som "lökta". 296. Intet att anteckna. 297 likaså. 298. Den sista neken kallades "löckenek". Den gömdes till julen åt kreaturen. 299, 300 Intet att anteckna. 301. I botten på ladan lades en flaska brännvin, som tröskekarlarna fick till kalas, när de var färdig med trösk- ningen. 302. "Slâttkalas" hölls i slåtteranden. Det var för att en skul- le få av gräset i hastigheten. Man bad grannkarlarna till sig en afton. De kom framemot kvällen med var sin lie. Kvinnfolken var med och räfsade och bar gräset till lämpliga torkplatser. Innan de började att slå blev de inbjudna på kaffe. Gärna hade husbonden brännvin hemma vid det tillfället. Så höll de på att slå fram- åt 11-tiden på kvällen. Se'n blev de inbjudna och fick ett riktigt mål mat med sovel, ost, bröd, mesost, / m.m. Dricka och brännvin hörde till trakteringen. Det kun- de allt bli både spel och dans på ett sådant kalas. 303, 304, 305. Intet att anteckna. 306. Man tröskade med slaga, endera på logen el. i "rian". Det var att gå upp tidigt på morgonen och börja trösken. Man lyste sig med en liten eld på en stanhall i ett hörn av logen. 307. Tröskningen av rågen och bygget skulle vara gjord till jul. 308. Intet att anteckna.

Socken Östra Emterviks
Landskap Värmland
Härad Fryksdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Slåtter, skörd och tröskning

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR