KORPSKRIFTEN

...
Meny

Maran

Berättare: Britta Nilsson (f. 1848)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Han (hon) hänger efter som mara, sades det om den som var efterhängsen. "Mara" skulle vara ett "styggt kräk". Mormor hade sett henne. Hon tyckte att hon hade en svart katt på bröstet. Det var som om något ludet låg på bröstet. Å hon hörde när "mara" tassade bort till dörren. Det skulle hänga en rostig lie över sängen, om en ville bli av med henne. Om det ströddes litet aska vid sängen, så var hon bet att ta sig över. I stallet var det nyttigt att lägga en gammal almanack el. hänga henne över hästen. "Marbôsk" var också nyttigt att hänga in i stal- let.

Socken Östra Emterviks
Landskap Värmland
Härad Fryksdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Maran

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //