KORPSKRIFTEN

...
Meny

Julafton

Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Förberedelser till julen. Det skulle göras rent och snyggt över allt, allt skul- le tvättas och putsas - ända upp från taket och ned till golvet. Det skulle bryggas, bakas och stöpas ljus, så skulle det slaktas. Det var vanligt att man slaktade en gris till jul och någon annan "nmåfänad". Först skulle ljusen till kyrkan stöpas. Man bar med sig var sitt ljus till kyrkan på julnatten. Så skul- le man stöpa ett grenljus, d.s.k. "julljuset". Det skulle vara en arm för varje familjemedlem. Det skulle stå på julbordet. Så stöptes det ljus till granen. De ljusen kallades för "danken". Vida- re stöptes ett antal vanliga ljus. Tidigt på julaftons morgon satte mor på en / gryta med kött att koka, för det skulle kokas så mycket att det räckte över hela julhelgen. De större barnen fick sina arbeten att utföra, t.ex. att hacka granris som skulle strös på golvet. Husmor dukade julbordet. Hon lade en ren fin duk på bordet. Mitt på bordet ställde hon grenljuset och runt omkr ljuset lade hon av alla slag som bakats till julen. För var och en lades en "julhög" på bordet. Det var mycket i den högen. Den understa och största kakan i högen var "kulkakan", som var rund och garnerad med en krans i kanten och en stjärna i mitten. Garneringen var av olika slags små- brödsdeg, som man hade bakat småbröd av till julen. Den kakan skulle tas på juldagen när man kom från kyrkan. Så fanns det två stora kakor av rågmjöl. De kallades för "plogans- kaker" el. "såkaker". Den ena av dem var rund. Ovanpå den låg det litet ost. Den andra ka- kan var mera försiggjord. Den ena av dessa kakor / åt man upp och den andra smulades sönder och strödde ut den i säden. Det skulle bli myc- ken skörd av det. Det var på våren när våran- tiden började man gjorde så med brödet. Från tjugodag Knut till den tiden låg det gömt i spann- målsbingen. -Ovanpå dessa kakor låg "kôrsstom- pen". el. "#######" och överst ett stort peppar- kakshjärta. Ingenting dukades av bordet när man ätit julkvällen. När man hade varit till kyrkan på morgonen, gick man i bäddarna och lade sig att sova. Den som sov längst fick bästa hälsan un- der året. Far i huset gav alla kreaturen ett extra mål på jul- kvällen. Jag tjänade hos en bonde i socknen. Där fick jag bä- ra ut ett grötfat på julkvällen och sätta ut på farstukvisten. Den gröten skulle tomten ha. Jag vågade inte, men då följde han med mig, för han var inte farlig, sade han. / Husmor trodde att de döda kom upp ur gravarna på julnatten. De kom för att se om julljusen brann i stugorna. Tidigt på julottan steg man upp och tände ljus och satte i fönstren. Man satte ett el två ljus i varje fönster, allt efter som man hade råd på ljus till. Ljusstakarna var träklossar med hål för ljuset. På vägen till kyrkan lyste de sig fram med "blôss" Långa rader med kyrkfolk gående och åkande. När man for hem från kyrkan gick det med en väldig fart. Den som kom först hem fick den bästa skörden.

Socken Gillberga
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Julafton

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR