KORPSKRIFTEN

...
Meny

Födelse och dop

Berättare: Olivia Jansson (f. 1862)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Om en främmande person kom in på kvällen å gick fram till ett spädbarn utan att ha tagit i värme, så kunde barnet få "skriklöte". Det började att skrika vid samme "löte" varje kväll. Så hände hos ett folk i Klässbol. Barnet började skrika vid 11-tiden varje kväll. Då gick de efter en "trôllgôbbe" å han "pôschle" med en sockerbit å gav barnet att äta upp, sen skrek det inte mer. Det ha- de "komme ut för fantyg". När ett barn fötts, så skulle det vara stål och varme i det vatten, som barnet skulle tvättas i. Det gick inte an att bada ett barn i vatten, som burits in efter det solen gått ned. Den ordningen hade mor min. Å inte fick en hälle ut tvättvatten på kvällen. Det skulle vara så farligt. Inte förrän andra dagen fick det hällas ut. När de for till dopet med barnet skulle det vara en nål / i listen för att det skulle vara bevarat. När de for över vatten, så kastades en liten tuss av barnets kläder i vatt- net. Barnet skulle döpas med det första. Det fick inte bli mer än tre fyra dagar gammalt. Jag vet ett folk som for med ett sådant litet barn en trettondag jul för att få det döpt. När de kom till Stavnäs, så var präs- ten där borta, då for de den långa vägen till Värmskog. Barnet blev förfruset och fick "men" för hela livet. Om barnet "vätte" under sig på natten skulle modern ta barnet med sig å låta det se ned i en öppen grav. Då skulle det bli bra. Torsdagsbarn = lyckobarn.

Socken Stavnäs
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Födelse och dop

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR