KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk

Berättare: Augusta Pettersson (f. 1856)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Benämning på dymmelveckans dagar: "Korvmån- dag, fläsktisdag, askonsdag, skärtorsdag, lång- fredag, påsklördag el. påskafton'. 'Påskda- gen, andag.påsk, trejdagpåsk." I min barndom höll de allt på det bruket, att en skulle äta korv på måndag å fläsk på tisdag. Långfredag morgon var det bäst att passa sig att kom- ma upp i tid, för annars fick en stryk. Det skul- le vara som skämt, men en kunde allt få slag som sved. Den dagen hölls barnen hemma de fick inte gå till andra stugor. De äldre höll sig också hemma den dagen. Det var för att det var så stor helgdag. Det var inte passande att gå bort. På onsdag skulle det vara slut med arbetet. Det skulle inte gå an att sikta mjöl, spinna,, tröska el. / mala på kvarn. "Gud nåde den" som tog sig för att hugga ved elleer tälja, så att det blev stickor. Kom kreaturen på sådana stickor så bröt de benen av sig. På skärtorsdagskvällen var det farligt för påskkä- ringar. Då var de redan i farten. På lagårdsdör- ren gjordes ett tjärkors för att de inte skulle ha makt att komma in där å "skrämma" korna.

Socken Frykeruds
Landskap Värmland
Härad Kils hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR