KORPSKRIFTEN

...
Meny

Maran

Berättare: Fredrik Nilsson, Björnebol (f. 1858)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

"Mara" red både människor å djur. Jag hade en svart "mârr" som stod "gôr svett" på morgnarna, när jag kom till stallet. Det var maran som red henne. Jag tog en "mar- bôske" å hängde över märren, men jag mins inte om det gjorde något. Hur maran såg ut vet jag inte, men jag vet att det var en del som hade för sig, att det skulle vara som en svart hund, som kom å klämde dem på bröstet. Jag hörde också sägas att kvinnfolk, som inte hade något hår under armarna, skulle gå som "mara". Det gick inte an att ställa skorna vid dörren för då gick hon i dem å kom upp i sängen. Det var en del som var illa utsatta för henne.

Socken Värmskogs
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Maran

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //