Transkriberad uppteckning

I min barndom var det inte noga med "rens- liheta" i stugorna. Det var allt som det kunde litet varstädes då. Då tvättade sig inte gubbarna var dag. Det kunde allt få gå fjorton dagar å tre veckor in- nan en vasskvätt fick komma i ansiktet. Om det var så att de inte skulle till kyrkan eller till annat stäl- le där det var noga, så kunde det allt få gå vec- kor. Det var mest när det började på att bli nå- gon ordning på skolan, som folk började å vilja tvätta sig litet mer, för barnen blev tillsagda av lärarna att de skulle komma tvättade å rena till skolan. Om inte de var tvättade på halsen å nac- ken, så fick de stå i skamvrån. Det var mest så, att när de skulle tvätta sig så blev det mitt i ansiktet, halsen, nacken å öronen fick vara / "tallite". I regel brukade de nog tvätta sig på lördagskväll eller söndagsmorgon. Pojkarna brukade tvätta sig innan de gick ut till jäntorna på lördagskväll å de äldre kunde allt tvätta sig den kvällen också, eljest fick det väl också vara tills på morgonen, innan de gick till kyrkan. Till julen skulle en tvätta hela kroppen ("jul- lôga"). På sommaren kunde en gå till en damm eller vattenhåla å tvätta sig. Kvinnfolken hjälpte karlar- na att tvätta huvudet, öronen å halsen. När en hade tvättat sig, så brukade en ju också kam- ma sig litet. Det blev inte så väl gjort. Kammar- na var inte så bra den tiden. Å det fanns allt de som inte hade en kam i huset. Då fick de låna kam i grannstugan när det var något riktigt noga så att de "lutte" kamma sig. "Luskam" hade en, som en kammade bort lusen med. Klippningen av håret var ingen konst förr i världen för det var bara att klippa av det i nacken å runt huvudet. Håret skulle hänga på axlarna den tiden. / Aska, såptvål, sand, gräs o.d. begagnades vid tvättningen för att en skulle bli ren. De som ville bli vackra skulle ha "pess" eller björksav i vattnet. Finnar å andra utslag skulle gå bort av det. Näsduk begagnades inte annat än vid högtidliga tillfäl- len. Kvinnfolken hade särskild näsduk som de hade med sig när de gick till kyrkan ("körknäsduk"). Småbarnen tvättades med en trasa som blöttes i vatten. Jag mins jag såg någon gång att modern inte ens använde vatten utan spottade på trasan å torkade barnet i ansiktet. På sommaren brukade de allt gå till sjön å "lôgge säj". Kvinnfolken brukade inte bada så mycket. Någon gång kunde de smyga sig till det. Men de var så rädd för att någon karl skulle komma å få se dem nak- na. I "basta" tog en bad till julen. Eljest var det van- ligt att en tog in ett stort kar på julafton å öste vatten i. Så badade alla i huset. Ohyra. Det fanns de som var så väl van vid lus å loppor / så de blev onda om någon ville hyfsa dem ren. De trivdes inte, om inte de hade fullt med lus å loppor i kläderna. Lusen kammades ur håret med "luskam". Fanns inte sådan kam, så brukade någon "löske" hu- vudet. Lusen plockades ur huvudet å släpptes i elden eller ock dräptes de mellan tumnaglarna. För det mesta dräptes de med tumnageln. Så brukade de att hjälpa varandra med att "löske" i kläderna. Nå- gon hjälpte till med att brätta upp skjortan på ryggen, undersöka alla sömmar å ta dö på lössen som fanns där. Det var kvinnfolket som hjälp- te till med det. Råttorna togs med fälla, så hade de kattor i husen. Matskålar o.d. diskades allt en gång om dagen. Det fanns ju de som inte var så noga, utan åt fle- ra gånger ur fatet innan det diskades. Grytan brukade de turas vid att skrapa. När hon var skrapad, så diskades hon med varmvatten. Grantvaga användes vid diskningen. Sänghalm byttes när det blev så litet i / madrassen att en fick ligga på sängbotten. Det var inte så gott efter halm den tiden så en fick va- ra sparsam. Före jul och före midsommar bruka- de de allt byta halm. Det som tömdes ur madras- sen användes till strö under kreaturen. Skinn- fällen lades ut ibland för att lopporna skulle kom- ma ur den. Ibland tog man den till bastun å gjorde ren den. På sommaren vädrades sängkläderna ett par gånger men inte på vintern. Skjorta byttes var åttonde eller fjortonde dag. En ville gärna ha en vit å ren skjorta att ta på sig om söndagarna ("söndasskjorte"). Det talet hade de allt att "vränge skjorta", när hon blev för svart på ena sidan, men jag mins inte om någon gjorde det. Kläderna befriades från mal genom att lägga malört i dem. Helgdagskläderna borstades när en hade tagit på dem. Fläckar borstades bort med kaffesump. Skosmörjan bestod av talg och tjära. Så fanns blanksvärta att få köpa i handeln. Av sot å / socker blev skorna blanka. Stortvätt brukade de göra höst å vår. Både linne och garn lades ut till blekning på våren. I febr. el mars månad brukade de lägga ut å ble- ka. Då fick det ligga till dess snön gick av marken. Det lades på snön. Det fick ligga ute natt och dag. När kläderna blev torra efter tvättningen så ströks de min- dre plaggen och lakan och dyl. "kavlades". På lördagen gjorde de rent i stugan. Lördagsafton var det vanliga. Då brukade de vänta till inemot kväl- len. Det var kvinnfolken som gjorde det. Karlarna del- tog inte. Golvet sopades med kvast. Förr i världen gjordes kvastarna av smidigt björkris. Enris och få- gelvinge användes också. Den senare anvädnes mest att sopa i spisen med. Det var många ställen där de inte sopade var dag. I andtiderna kunde allt so- porna få ligga över golvet i flera dagar. Blev golvet sopat en gång om dagen så var det allt stort. Sopor- na samlades i en vrå. Somliga var noga med att ta bort dem andra lät dem ligga undan för undan / tills högen blev så stor att inte kvasten kunde skyla den. Golvet skurades av kvinnorna. Som hjälpmedel vid skurningen hade de grantvaga å skurtrasa eller vitmossa. Med mossan ("skurmôse") torkades gol- vet. När golvet var skurat "barades" det. Hackat granris ströddes på. Det fick ligga över helgen. Stolar, bänkar, soffor o.d. som fanns i "kôven", ren- gjordes före skumringen. Sofflocken skurades ävenså sitsarna på stolarna. Bordet ("slagbord") skurades. Rengöring av väggar å tak förekom inte mer än till midsommar å jul. Var taket vitlimmat så limma- des det på nytt. Var det utan limning så tvätta- des det el. man nöjde sig med att sopa det. Väg- garna vitlimmades. Det var vanligt med vita väggar förr i tiden. Spindelväven togs bort med kvasten. Men det var nästan så att de var rädd för att ta bort spindelväv förr i världen. Vädring av stugan förekom rätt som det var. Då rök- te en med enris å lät röken gå ut genom dörren. / Röken tog den dåliga luften med sig ut. Det var häl- sosamt att röka med enris. Det blev friskt efter. Hönsen hade de inne i stugan. Men på den tiden hade de inte mer än ett par tre höns var sig. Smådjur, såsom kalvar o.dyl. togs in i stugan om de var sjuka. Gården rengjordes på våren och till midsommar. Då sopades den, å allt skräp bars bort.