Transkriberad uppteckning

Julgillena. Benämning: "julkalas, julbal, trättnebal, tjugnebal." De äldre bjöd varandra till sig, å då kostade den ka- laset som gjorde det. Ungdomen "la ihop" lika myc- ket på man; när de skulle ha bal, så köpte de det som skulle vara. För långt tillbaka sedan så tigg- de de ihop både mat och brännvin. Benämning på mellandagarna: "julsökna". Utklädsel. Halm och andra figurer. Somliga klädde ut sig till "julbock" å gick om- kring i stugorna. De blev fägnade med mat och bränn- vin. Han klädde ut sig med ett vitt fårskinn eller vrängde en fårskinnspäls så att ullen vändes utåt. Horn fastsattes på huvudet. Så hade han en bjällra häng- ande mellan benen. Han kom ensam till att att börja / med, men så tyckte de det var roligt att föl- ja med honom undan för undan dit han kom. Det var jämt för att ha roligt. Nyår. Det värsta var om en käring kom det första på ny- året. Det betydde olycka av alla slag. Trettondagshelgen och tjugondag Knut. Snöade det trettondagen så hade en att vänta tretton snöyror, innan vintern tog slut. Knutdagen var sista dagen på julen. "Di dansa ut jula" då. "Tjugneda Knut danser jula ut", brukar en å säga. Då fick man äte upp julhögarna.