KORPSKRIFTEN

...
Meny

Saga. ### nr. 112

Berättare: Emma Gustava Måld (f. 1853)
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

Husråttan och skogsråttan råkade varandra en gång, och husråttan tyckte, att skogsråttan hade det dåligt, och så fick hon följa med henne och se, hur bra husråttan hade det. Hon fick bara komma ihåg, att hon skulle akta sig för husjungfrun, det var katten. De gick och tittade på allting i huset, men så kom katten och tog husråttan, och så sa skogsråttan: "Det är bättre att ha en liten välsignad bit än ett stort förbannat stycke."

Socken Angereds
Landskap Västergötland
Härad Vättle hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Saga. ### nr. 112

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //