KORPSKRIFTEN

...
Meny

Fastlagen o. påsk

Berättare: Olof Karlsson, Hem. äg., Skattebol (f. 1869)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Sådana som skulle fara till Blåkulla satt uppe i kyrk- tornet natt till skärtorsdagen å skrapade av klockorna. De skulle ha klockskav i smörjan som de smörjde sop- kvasten med. Den skulle de rida på. Från och med onsdag skulle man inte få tälja eller hyvla el. dyl. Om kreaturen kom å trampade på de sponen, så blev de halta. All vedhuggning var förbjuden den veckan. Onsdagen ('âskonda') gjordes kors på dörrarna. Det var mot påskkäringar. - Benämning på dagarna i 'dimmen': 'Kôrv- måndan, fläsktisdan, askonsdan, skärtorsdan, långfrä- dan, påskelördan - påskedan, anda påsk, trejda påsk. På långfrädagsmorgon smög sig någon upp å piskade de andra med en björkvidja. Det kallades att en fick 'långfrädasris'. - Långfredag var stor helgdat, å då skulle man gå till kyrkan, å resten av dagen skulle man / hålla sig hemma. Det var inte passande att gå bort den dagen. Särskilt strängt hölls ungarna hemma. Påsklördag gjorde man inte något särskilt. På aftonen vid femtiden eller tidigare åts påskäggen. Har inte hört talas om att de målades eller att man krossade skalen el. dyl. På kvällen sprang ungdomen i stugor- na med påskbrev å somliga roade sig att skjuta. 'Påskeld' tändes på de högsta bergen.

Socken Ny
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Fastlagen o. påsk

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //