KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Ny, Värmland 1933

Vättar och vittra

Berättare: Olof Karlsson, Hem. äg., Skattebol (f. 1869)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Har inte varit tal om sådana väsen här på orten.

Socken Ny
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vättar och vittra

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Nyskoga, Värmland

Tomtar

I Röjden o. Rikenberg måtte de flytta bonings- huset på en annan plats. Allt som fanns vändes omkring. Det var på ett ställe väst i, som en tomtgubbe kom in å bad att de skulle flytta ladugården. Om hus- bonden gjorde det skulle han få hjälp av dem. En afton så började han flytta ned den. Om morgonen stod ladugården uppsatt på den platsen han ville ha den.

1935 Läs sägen →
Nyskoga, Värmland

Tomten.

"Tômtagubbar" fanns det över allt. Om en inte var tyst om kvällen, så kom de fram å ställde till oljud medan natten. Min farmor blev väckt en natt, för hon hörde att det sprang runt stugan. När hon tittade ut genom dörren, så fick hon se en hel hop små gubbar. När de fick se henne så blev de borta, men så snart hon hade lagt sig, så fick hon höra att de sprang på samma vis igen. Tomtarna var "underjor- diska", så de kunde komma ned i jorden så fort de ville. Tomtarna hade röd luva. Om det skulle bli tur för gården, så att foder å säd skulle bli drygt, så skulle tomten ha av julmaten på jul- kvällen.

1935 Läs sägen →
Nyskoga, Värmland

Tomtar.

Det var på ett ställe som husbonden hade gått till ladan å lagt sig. När det led på kvällen, så fick han höra en dans runt omkr ladan. Han tittade genom en springa och fick se att det var tomtar. Rätt som det var så tittade tomtarna in genom dörren och sade: "Dosen mada" = där ligger han. Sedan blev de borta. Vid Öjeberg höll tomtarna till. På prästgården fanns det. De ramlade i husen och på vinden om nätter- na. Men det var inte farligt om folk höll tyst en stund efter som solen gått ned. Har inte hört tales om andra än menliga tomte- väsen. Men sådana fanns litet varstans i går- darna. Mormor kom å skulle gå genom en grind. Då fick hon se en liten gubbe med grå hatt hop- pa över grinden å bli borta.

1935 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //