Transkriberad uppteckning

Det var inte bra att sy på bruden. Om det regnade några droppar i brudens krona, så skulle hon bli så rik. Min farmor var "kronbrud". Jag minns att hon tala om, att fyra jäntor ("tärnor") höll ett "klä" el. som de kallade "päl" över henne medan hon vigdes. Den som orkade nappa till sig "päle", när vigseln var över blev gift därnäst. Hennes bröllop varade i tre dagar. Och det hölls på midsommar. Före jul hade de bryggt fyra stora tunnor öl till det bröllopet. På hen- nes tid var de flesta "hembrudar" å vigdes i kyrkan. Den som var med barn fick inte ha krona å inte he- ta "kronbrud". Det skulle allt som vara ståt att få heta "kronbrud". Det var hederligt. På hennes tid hade de det nöjet för sig att någon av gästerna kläd- de ut sig å "stal bort bruden". När de kom å hade / blivit vigda, så passade en på å kastade "stövelskor el. träskor efter dem. Det var en sed. Till bröllopsmiddagen skulle det vara ärter ("ärtkål"). Vär- dinnan gick runt bordet å bjöd ur en stor kopparkittel. Då stod ett "lerfat" här å där på bordet, för fler fick ät ur samma fat. Så drack de ur ett tenstop med pip på. Det gick runt bordet från den ene till den andre. "Brurskål" togs upp på en tallrik vid midda- gen. Första dansen dansade brud och brudgum. Sedan hur som helst. Andra bröllopsdagens middag skulle också vara ärter. Då tog de ut kitteln med ärtorna å så auktionerades de bort till gästerna.