Transkriberad uppteckning

Om de kom att göra något bullrande arbete efter det solen gått ned, så bullrade det i stugan till dess so- len gick upp. Det var "kvällsvart" brukade far säga. När far var pojke så var han med på "sätra" å var "jä- targut". Han mindes att de brukade stänga in "kröttra" i "fjuset" om natten. När de hade stängt dörren å allt var färdigt för kvällen, så gjorde de upp en varme utan- för fjuset, så att inte "tôssen" (tomten) skulle or- ka ta sig in. Men en kväll satt de å såg att han kastade varmen runt omkr. sig. På natten så ha- de han släppt ut alla korna närsom på en grå ko, den hade han inte löst. De fick gå en halv mil efter korna, så långt hade han drivit dem. De såg inte "tôssen", men de visste ändå att det var han som hade varit framme./ Det var på Ivarsbysätern detta hände. När jag var liten så minns jag en gammal gumma, som hade varit ute för "tôssen". Gumman var ute i sko- gen å "jätte" kreaturen för "ulv" å björn, som de bru- kade på den tiden. En gång när hon vilade mid- dag med kreaturen, så fick hon höra bjällan från sitt beteshag, som hon inte kände igen. Hon blev ond å gick till en grannpiga, som var i närheten å sade till henne för att hon betade på annans betesmark. Medan de stod där en stund, så kom en liten käring med grön klänning å röd "peckluva" på sig å ef- ter henne kom det fyra kor. Alla korna hade bjällra. Käringen gick å spann på en "handten". Tåget slu- tade med en liten gubbe, som var klädd i gröna klä- det å hade röd peckluva på huvudet. De som såg denna synen kunde inte röra en lem eller sä- ga ett ord medan, förrän den var borta å förbi. Det var en gubbe från Bottner som såg en grå "tôss". Den "tôssen" var i Kullkvarnen å mol säd. En skomakare från Ivarsbyn såg när "tôssen"/ skulle till att flytta. På middagen fick han se två små käringar sitta ute vid väggen. De hade var sin säck på ryggen. De satt å grät. Rätt som det var så var de borta. De blev aldrig synliga mer. På vissa ställen var det "kvällsvart". På ett ställe ha- de de två hästar. Den ene hästen höll sig fet å den andre mager. Bonden flyttade den magre hästen till en annan spilta å då fick han vara ifred å äta som den andre.