KORPSKRIFTEN

...
Meny

Folkmedicin.

Upptecknare: Ingrid Settergren

Transkriberad uppteckning

Bållgången var en magsjukdom. Det hände att folk dog av den. Människor lade förr salt på vänstra knäet och slicka i sig det. Det skulle hjälpa mot denna sjukdom. Anna Brita Andersson, Bönhult x 1844. Det var en, som fått utslag på kroppen. Han blev lärd, att han skulle gå till en plats, där det fanns ormer i mars månad, samt infånga sådana. Dessa skulle kokas levande, och den sjuke skulle bestryka utslagen med spadet. Ville han dricka av vattnet också, var det ändå bättre. Anders Börjesson, Vilg x 1845. Mot guvudvärk och även mot tandvärk bar man föns- terblyringen i öronen. Om någon hade fallandesjuka skulle en person, som / inte sett anfallen, sprätta kläderna av kroppen på honom och bränna dem. Därefter skulle den sjuke taga in askan, som blev efter kläderna. Marsormar skulle vara bot för alla sorters sjukdomar. De infångades med eldtång, ty den skulle kokas levande. Det var spadet som utgjorde läkemedlet. Sofi Persson, Grimsmossen, Tostared x 1860. Onde bettet består i att benen värker ut. Den sjukdomen skulle man få genom att förtära källvatten, som innehåller långa vita trådar. Johan Börjesson, Bönhult, x 1873 Finnarna kunde förlama en människa genom att klappa till henne på huvudet. Kunde personen i fråga endast kvickt ge finnen ett slag på munnen, så verkade det inte. Andreas Johansson, Höga x 1863 En gubbe gick omkring och botade barn, som hade skiver, genom att låta dem dricka ur en människas / huvudskål. Jag träffade honom själv en gång för längesedan och hade sällskap med honom. - Ett barn kunde få skiver ge- nom en lösaktig människa, som inte hade några barn, tittade på det. Om kvinnan samtidigt hade tagit i barnet, hade det inte varit farligt. Sjukdomen botades genom att man tog en klut från personen i fråga, brände denna samt gav barnet askan. Anna Maria Andersson, Guthult x 1849 Karl i Skattegården kokade vitlöker, vitsippor, samt späd- de dekokten med brännvin. Den användes för onda ben. Ett annat läkemedel för utvärtes bruk var kokt horsablom, slåttergubbe. Röllekablom kokade man och drack, när man hade ont i brö- tet. Älvabläxter, gråa skålar medfrön i, som växte på norra sidan av stenen, skulle man röka sig med, om man fick kulor på kroppen.

Socken Fotskäls
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Folkmedicin.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR