Transkriberad uppteckning

Namn på de särskilda dagarna under dymmeln: Kôrvmån- dan, fläsktisdan, askonsdan el. dômmelonsdan, skärtorsdan, lång- frädan påsklördan, påskdagen. Det var på onsdagen som inte askan skulle få röras å på torsdagen skulle en inte få tälja eller hugga så att det blev kaser. Den veckan skul- le det inte spinnas. Det gick an att spinna fram till ons- dagen, men sedan skulle spinnrocken bäras undan till ef- ter helgen. Skärtorsdagen gjorde de tjärkors på 'fjus- dörrarna' för att inte kreaturen skulle få lida ont av påsk- käringar på natten. Om en kunde få fatt i ägg så skul- le en äta sådana på påskafton. Men det var så ont efter ägg den tiden. Framemot kvällen på påskaftonen fick en hö- ra påskkäringarna fara fram i luften å vissla. På morgonen stod kreaturen svetta i fjuset för påsk- käringarna hade haft dem att rida på. Det var på / många ställen som det var så. Annars så nöjde de sig med sopa, raka å smörjhorn. De red på en sopa el. raka. Det var en gubbe i Slobyn som hörde en hel skock med påskkäringar i luften. Han vågade inte gå å läg- ga sig utan han gick å laddade bössan å gick till 'fju- set' å lade sig, för han ville vakta kon sin. Påskskjutning var inte så mycket den tiden. De kunde skju- ta något skott med bössorna å i stora nycklar. De fick fatt på litet bergkrut å laddade med. På kvällen kunde en del roa sig med att klä ut sig till häxor. Då gick de å skrämde folk.