KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk

Berättare: Nils Nilsson, Hem. äg., Nytomta (f. 1859)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Benämningar på de särskilda dagarna under dymmeln: 'Askemåndag, fettisdag, korvonsdag, skärtorsdag, långfre- dag och påskelördag'. Andagpåsk, trejedagpåsk. I den veckan gick det inte an att hugga ved, hyvla eller tälja med yx eller kniv, för om en ko eller annat kreatur kom å trampade på en sådan sticka, så blev det sjuk- dom för djuret. I den veckan skulle spinnrocken stå obegagnad. De gamla käringarna hade det så. På påskafton tog de en sticka å tog tjära på den å strök ett kors på lagårdsdörren. Påskkäringarna ville komma in å göra ont åt kreaturen den natten. Men om det blev ett kors på dörren så orkade de inte göra något ont. 'Påskkäringarna' for på påskkvällen. De for till Blåkulla, för de skulle till skam med lösen var påsknatt. Så kom de tillbaka innan solen gick upp på påskdagsmorgon. / Det var en käring som hade lagt traser i sängen för att gubben skulle tro att hon låg där. På påskkvällen brukade de å skjuta några skott, för att de skulle skrämma påskkäringarna. 'Påskäggen' åts på aftonen. Ingen särskild cermoni med dem. 'Påskbrev' gick de å kastade till varandra på påsk- kvällen.

Socken Älgå
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR