Transkriberad uppteckning

Julafton gingo de upp kl. tre, för att hinna undan alla grov- sysslor tills kl. tolv. Då skulle spervaneken vara uppsatt, den gjordes större än en vanlig nek. Den sattes upp på en stake, ju längre ju finare, sedan spikade han upp på ladugården så högt man kunde. Här sattes i regel upp en nek. På morgonen hadde de fattiga fått sin del av julmaten, efter dem kom knekten som skulle ha sin julkost som bestod av 1 fårlår två vörtesbröd ost, samt brännvin. Så stöten han skulle ha kaka och korv på varje bondställe, han fick gå flera dagar, sen full var dag det han inte orkade med att supa, fingo de slå i en medhavd flaska. Flåtten skulle även ha kaka och sugel i varenda gård om jul. Efter kl. tolv fick inget arbete utföras utomhus. Alla djur skulle ha lite bättre julafton och juldagen de skulle då förstå att det var högtid. Spervaneken skulle sitta till frampå "Könnessmässa". Klockan 1 doppades i grytan, en stor trebent grytan sattes mitt på golvet där alla samlades ikring med var sitt havrebrödsstycke. Sugel brännvin och dricka hörde till doppet. / Sedan bars julhalmen in av far själv. Den var kammad och fin, så han brett ut den, sen ställt julgranen på sin plats, bjöd han på en sup över lag, då hadde han gjort sitt. Julgranen skulle räcka precis till taket eller rättare sakt ryggåsen. I den fastbands talgljus, som voro #kallt stöpta till den. Äpplen och pappersblommor, klippta vita tyglappar, julkrans av halm kläddes med olika blommor av färgpapper. Där ingen julgran fans hadde de istället halmkronor och en del hadde svinhårskronor med fyra till sex ljus i var, samt träkronor, där var 8 till 12 ljus i dem. Då detta var klätt tändes julbrasan. En stor balja eller en med ljumt vatten stod vid spisen och alla i familjen skulle tvätta sig häri. Nu var det varmt i stugan av det väldiga bålet som tänts i den stora öppo spisen, elden stod högt över skorstenen. Så bytte de om linne samt tog på sig bättre kläder, alla familjemedlemmar skulle alltid ha något nytt på sig om jul. Det förnämsta var att få knäbyxor av berett fårskinn med en röd tops vit knäst, annars vadmal. Inga julklappar förekommo. 1882 var sista julhalmen inne här på stallet. Om nyårs och trättonde- afton bars den gamle halmen ut på en åker och eldades upp, och ny halm bars in i dess ställe. Då tvättning och ombytning av kläder var färdigt bars julmaten in. Fönstren hadde väl förhängts, svinhuvudet låg på ett stort träfat, fläskkorv ost bröd alla sorter, brännvinsflaska och drickeskanna. / En stund därefter begynte kvällsmåltiden. Far läste högt bordsbönen och en psalm. Så börjades med smörgås och sugel i brännvin, sedan kål, det var #julafton, även potatis om det fans fisk, samt korngrynsgröt, om den som inte åt kål sades, den som inte kålen super han inte fläsket nyper. Under måltiden skulle en av folket gå ut och titta in genom fönstret och se om det satt någon huvudlös person vid bordet, såg han en sådan betydde död. Då de ätit lästes eller sjöngs en psalm. Hadde någon släppt något under bordet fick det ligga, och den räknades få en stackare som släppt det- samma. Maten skövs till ena ändan på bordet och dukhalvan breddes över. Maten fick inte bäras undan för det troddes att deras avlidna för- fäder hälsade på julnatten, och då skulle inte julbordet stå tomt. Så slätades askan i spisen ljusen släktes och alla gingo till vila. På vissa håll brann ljus hela natten.