Transkriberad uppteckning

De talade mycket på att det skulle ha funnits tomtar i Avelsäter å i Skärsmyr. De hade sett att små gubbar hade sprungit med lykta om kvällarna i gården. Men ja hörde inte annat än att de hade gott av tomtarna, för de drog till hu- set. Det var nästan så att de som inte hade tomtar var avundsjuka på dem som hade. Å så trodde de, som inte hade tomtar att de fick släp- pa till det foder, som tomten drog till sin husbonde. Sent en kväll kom far från kvarnen. På Avelsäter- skogen mötte han tomtgubbar, som kom körande med ett stort hölass. En del sprang vid sidan av las- set å stödde det. En liten gubbe satt uppe i las- set å körde. Men de körde så fort, så det gick som en ### förbi. De for åt Dalsland med höet. / Han bodde i gamla hus. I nya hus trivdes han inte. Ju gamlare de voro desto bättre var det. Å de gub- barna skulle vara så rysligt gamla, för det var desamma som var kvar alltjämt, å det blev al- drig några nya. De brukade allt ta mat med sig å lägga i stal- let eller lagården, för att tomten skulle bli mer att hålla med huset, om han fick mat. På julkväl- len skulle han ha gröt.