Transkriberad uppteckning

På annandag jul om morgonen fick ingen sova länge. Då gick flera karlar å sjöng "andesotta" i gårdarna. De gick till de stugorna, där de visste att de skulle bli trakterade på brännvin å mat. Det var inte alla som tyckte om att dem kom å sjöng, å dessa tände inte något ljus utan "ottesångarne" fick gå därifrån utan fägnad. Ett annat år gick de inte dit. Det var mest för supnigens skull som de gick så. När de hade blivit trakterade i den ena stugan, så gick de till en annan, å då kanske de fick en ny i sällskap från den sist besökta stu- gan. Men sjunga kunde de, för det var inte andra som gick än sådana som kunde sjunga. De sjöng "Staf- fansvisan", å julpsalmer. Så var det en särskild "julvise" som de brukade sjunga, men jag mins inte orden på den. Den var så lång. Ljusa stjärnan / mins jag ingenting till, men jag mins att de gamle talade på, att de hade varit med om det. Då voro de utklädda å hade en "stjärna" med sig. Men jag var med och "sang andesotte". Detta bruket blev också bor- ta för det blev så många "läsare" i sock- nen å de tålde inte den sången. Somliga smög sig till andras lagårdar å gjorde fint där. De "höfsa" ut allt gödsel å sopade å gjorde fint, tills pigan kom åt lagården. Om husbonden eller någon annan kom och fick se den som gjort fint, så togs han med in å fägnades. Fast de som gick så vil- le allt gärna bli osedda. Men på en del ställen hade de en hel gödselhög i lagården på morgonen. Det blev ett förfärligt arbete, innan de fick ut göd- seln. Det var "pojkkanaljer" som hade varit elaka. Men så gjorde de inte, om de inte unnade den pi- gan, drängen eller bonden det sprattet. Annandagen på aftonen brukade allt grannarna gå till varandra å #####, särskilt gubbarna. För då var det inte så skamligt att gå. Men på juldagen / var det skamligt att gå till en främmande stuga, för det var som att komma å "snike". Den kvällen hade drängar och pigor bal. På herrgården brukade de så ("andasbal"). Kalas var det i var enda stuga under julen. Men dessa kalas började inte gär- na förr än tredjedag jul på kvällen. Det var näs- tan "pocksak" att göra "julkalas" åt grannar å släk- tingar. Dessa kalas väntade allt alla på långt i för- väg.