Transkriberad uppteckning

Far min hade "mara" så många gånger. Då skrek han, när han hade den. Ibland tyckte han att hon liknade en svart "vägglöss" å ibland tyckte han att det en käring. Men hon var så kvick bort från säng- en, när hon hade ridit honom. Bara några ropade på honom, så kom han loss. På dagen var aldrig farligt att hon kom, när han sov middag, men på natten blev han utsatt. Men hon kunde inte komma åt honom, om han låg på sidan eller på magen. Det var, när han låg på rygg som hon kom åt honom.