KORPSKRIFTEN

...
Meny

2. Vattenväsen. Strömgubben 2. Näcken som häst.

Berättare: Emanuel Ericsson (f. 1854)
Upptecknare: Gunnar Johansson

Transkriberad uppteckning

Medan jag bodde i Prästhult - det ligger i Ellekulla skn så hände det en gång att jag körde till Göteborg med ett lass. Jag var i följe med "Guldgubben" fr. Nässlinge som hade ärende till storstaden med. Vi körde i skymningen. När vi kommo till åt Esbjörna -reds skog /Esbjärs skog ) = ###) i Gunnarsjö så kommo vi till en liten bäck, som rann tvärs över vägen. Då behövde både Guldgubben och min häst dricka. Bäst jag stod och såg på huru de bägge drucko, så fick jag se någonting vitt stå vid lasset. Det såg ut som en / häst och såpass stort med. När vi så körde igen så följde den vite hästen med till nästa bäck, som rinner förbi Esbjörnaredstorp. Dör blev den borta. Det var nock Strömgubben, för han gjorde sig till häst ibland.

Socken Gunnarsjö
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: 2. Vattenväsen. Strömgubben 2. Näcken som häst.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR