Transkriberad uppteckning

Gasten gjorde många spektakel. Härmde de honom, fick de sej en snyting (= örfil). Och han förvilla dom så galet. När de inte hade annat än furusticker te lyse, rätt som de gick, kunde gasten släcka domses sticka, så den dog. Då skratta'n. Gasten var nå'n sorts andeväsen, som höll sej vid bäckar och träsk. Han kunde inte gå över vatten, utan sprang ikring.