KORPSKRIFTEN

...
Meny

Flotten. Hantverkare

Berättare: Josef Johansson
Upptecknare: Arvid F. Sandberg

Transkriberad uppteckning

Flotten ansågs vara sämre än alla andra män- niskor och var så föraktad att han icke fick gå in någonstans. Allt det arbete som ingen annan ville göra skulle flotten göra. Slakta hästar var ett arbete som ingen annan än flotten fick göra. Var det någon annan som slakta- de en häst eller hjälpte till härmed, ansågs han däri- genom vara lika dålig som flotten, om inte sämre. Hästar skulle slaktas på ett bestämt ställe långt från byn och husen. Den plats där hästarna slakta- des kallades luderbacken? Flotten fick lön av sock- nen i form av matvaror. När en häst skulle slaktas, fick flotten själv taga hästen och giva sig iväg med till luderbacken, där sedan pulsådern i bringan avskars med en stor kniv / varefter hästen själv fick stupa och dö. Hästens tagel, svans och man, skulle skäras av medan hästen levde, dödtagel duger ingenting till. När hästen var död drogs huden av, varefter hästkrop- pen grävdes ner. Hästkött kunde man inte äta medan det ansågs på något sätt syndigt. Huden skulle flotten draga av och lämna tillbaka till hästens ägare, för att sedan beredas, varefter by- skomakaren fick komma och sy skor av den. Det blev de finaste skorna.

Socken Hyringa
Landskap Västergötland
Härad Viste hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Flotten. Hantverkare

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR