KORPSKRIFTEN

...
Meny

(andeväsen.) Maran m.m.

Berättare: Frans Sahlberg (f. 1865)
Upptecknare: Sigfrid Eyton

Transkriberad uppteckning

När drängen kom till stallet på morgonen kunde hästen vara alldeles genomsvett. Då var det "maran" som ridit honom. En gång tog drängen och band ett lieblad på hästens rygg med eggen vänd uppåt. Då måste "maran" rida på lien istället för på hästen. Det befanns då att det var husbonden själv, som var "maran". När det bildades dimma i dalgången sade man att det var "ma-käringen" som eldade. Att "se i syne" var ej ovanligt." Svärfars bror, solda- ten Krigsman, såg en "lik-fal" (lik-färd) strax innan en person dog.

Socken Sunnersbergs
Landskap Västergötland
Härad Kållands hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: (andeväsen.) Maran m.m.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //