Transkriberad uppteckning

På sin tid hade jag tillsyn över kolningen i vissa skogar. Mins från denna tid att kolare blevo väckta om milan manke- rade. Det var inte farligt att en kolare försov sig. Troll och skogsrår kom och sade dem till, då var det något fel med milan. Jag mins särskilt en gammal kolare som var skrockfull. Han kunde inte sätta upp en mila på en plats med mindre än att han legat där någon natt förut. Då lade han ut verk- / tygen på plats där milan skulle stå för att se, om de flyttades under natten eller att det blev buller och ram- mel på platsen. Han var rädd att han skulle sätta milan el- ler kujan på en plats där de underjordiska hade sin bostad. Hände något dylikt, så fick man inte kol under den milan. Eller i bästa fall fick man ett styvt arbete med milan.