Transkriberad uppteckning

Linet skulle alltid vara uppspunnet före påsk. Man fick inte spinna eller göra s.k. kringgärdning under påskveckan. Då blev männen vresiga under året. På skärtorsdagens kväll skulle elden i spiselen vara släckt före kl. sex, då skulle gröten alltid vara kokad, så att spjället skulle kunna skju- tas. Ungnsrakar och kvastar m.m. sådant gömdes undan. Allt detta gjordes för att skydda sig mot påskakäringarna. Samma sed ikattogs allmänt i Härlunda i vår barndom. Långfredagens morgon tävlade man om att komma först upp. Man piskade varandra med björkris, som man hade stående inne. När man eldade påskeld på påskaftonen, klädde man alltid ut sig, och likadant gjorde man när man eldade valborgsmässeafton. Man tävla- de om vem som var djärvast att springa genom eldarna. På påskdagens morgon åts påskäggen. / De målades ofta i allehanda färger och ibland skrev man några bokstäver eller namn på dem. - Regn om pingst ansåg man inte vara bra. "Pings- taregn blir midsommartorka", hette det. I Här- lunda och Bjärka reste man alltid majstänger förr om midsommar, men det var inte alltid på någon bestämd plats de restes, utan de kunde resas var som helst. Men de större gårdarna hade alltid sin stång. Stången kläddes med löv och blommor, som virades i spiral runt stången. Man klädde stången även med äggskal. Man sam- lade äggskal under hela våren och gömde till midsom- mar. Äggskalen fick inte slås sönder, utan man gjorde ett hål i var ände på ägget och blåste ut innehål- let. Så träddes äggskalen på snören och virades, liksom blommor och löv, i spiral runt stången. På stången fastspikades en tvärslå ett stycke från toppen och under denna hängdes kransen. En liten flagga sattes ofta i toppen. När stången var rest, dansades omkring den hela natten. - För att få veta vem den tillk. skulle bli, brukade flickorna under midsommarnatten sova på en blomsterkvast eller baka drömpannkaka, "parsli pannekaka" som den kallades i Härlunda