KORPSKRIFTEN

...
Meny

Maran.

Berättare: Erik Classon (f. 1860)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det var en gammal tro, att maran var ett övernatuligt och osynligt väsen, som kunde plåga vissa personer och djur. Den som hade ont av maran borde lägga armarna el- ler benen i kors. Hon kunde inte komma åt att krama då. Hon flydde om man nämde den kramades namn. Stål skulle vara bra att ha hos sig i sängen.

Socken Idenors
Landskap Hälsingland
Härad N. Hälsinglands d:a tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Maran.

Fler sägner från Hälsingland

Se alla i Hälsingland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //