Transkriberad uppteckning

På en plats, som kallades ”Dunnestuga” kunde ingen ligga om natten. Främlingar fick aldrig fred att ligga där. På hösten kunde de få se hur klavarna, som man band korna med, ruskade utan att en varelse sågs röra vid dem. Mellan kl. 11-12 på natten var det som värst. Tomtarna höllo till under golvet och ute på backen. De som bodde där bruka- de skydda sig med att läsa ”Fader vår”.