KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vittror

Berättare: Nils Gust. Bom (f. 1861)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

En gång skulle en person gå till Finnsjön och fiska. Då han kom inemot Smeds- gårdsrönningen, så fick han se en stor koskock, vilken han tog för givet till- hörde Smedsgårdsrönningen. De gick fromt och betade. Så fick han höra en hund som skällde två ”vack” (skällande). När han kom så nära, att han hörde skäl- lan, märkte han, att det var en malm- skälla. Han drog missktankar och gick upp till gården för att efterhöra, om de hade sina kor på bete. Nej det hade de inte. När han gick hem så fick han se samma koskock. Malmskällorna / slog i takt som kyrkklockor. Då såg han en hop små fruntimmer som voro i färd med att leka ringdans. Det var de som vaktade korna. Han hörde intet annat ljud än skällan, men den hörde han tydligt.

Socken Forsa
Landskap Hälsingland
Härad N. Hälsinglands d:a tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vittror

Fler sägner från Hälsingland

Se alla i Hälsingland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR