Transkriberad uppteckning

Ortens benämningar på manliga skogsväsen: "gôbben i skogen", "skogsbuse." Benämning på kvinnliga skogsväsen: "skogråa," "skogsråa," "Tall-Maja." Man har trott, att denna har kunnat föra folk och kreatur vilse. Så snart någon "blev vil- sen" i skogen, så fick hon skulden. "Skog- råa va framme." Men för det mesta såg man bara "skymten" av henne. Hon försvann all- tid mycket hastigt. Det var vissa platser i skogen eller på vägar som voro sär- skilt farliga. "Dä går an, om du inte träf- fer på skogsråa där eller där," brukade man säga. "Skogsråa hôller te" där och där. "Där ä tehôll för skogsråa." Den eller / den hade sett henne där. Jag hörde berättas om ett fruntimmer, som var ute i skogen för att skaffa ved, att skogsrån tog hand om henne, fast hon endast var några famnar från sin egen stuga. Hon kom långt in i "villane skogen". Ingen visste vart hon hade tagit vägen förr än hon kom fram till en gård om ett par dagar "mer dö än levane". "Dä ä säkert att dä fanns skogrå". "Men ho ha blitt borte."