Transkriberad uppteckning

För längre tillbaka se- dan lades halm på golvet till jul. När de slutade med det, hacka- de de granris o strödde ut. Det stöptes ljus till jul, o varje barn fick sitt tregrenaljus. Och i varje hus, där de ej hade sorg, ställdes ljus i varje fönster, upp till tre, fyra, åt- minstone i de fönster, som vätte åt grannarna / eller åt vägen. Hade de sorg, bands gardi- nerna ihop nedåt fönstret med ett svart band, o inga ljus tän- des. I annat fall tändes ljusen på jul- morron igen. Man skulle inte bära in ved på juldagen eller annandagen. I stallet bar man in vatten i ett kar, som man tog av åt hästarna. För att häs- tarna skulle springa bra från julottan, gav de dem ur en fickflaska vid kyrkan. / Den sista neken, som man band på åkern, togs till julnek åt fåglarna på en del håll här. Husmodern la' en mandel i grö- ten på julafton, den, som fick denna, skul- le bli gift under året. Hem till oss kom de på annandag jul och "sjöng för dörr", ungdomen "bytte kön" då. Då blev de fägnade. De sjöng utanför först, men vad de sjöng, minns jag inte, och inte hade de stjärna heller. / Och så var det ett annat lag då på morron, som gick i uthusen och hade ut eller in gödsel för grannarna.