Far berättade, att han "låg" vid en mila, som han hade rest vid Slomtjärne. Han låg i kuja och sov. När det led på natten, så väcktes han och fick höra att någon ropade "Ola" utan för kujdörren. Det ropade flera gånger. Då tittade han ut genom kujdörren och fick se att det var ett stort "hål" på milan och att elden steg högt ur det hålet. Han trodde att det var nå- got "onaturligt" väsen som hade ropat på ho- nom för att väcka. Om man stod i ett gott förhållande till sådan, så kunde man ha stor nytta av dem. Han berättade att kolare ofta hade stor hjälp av tomtgubbar vid mi- lan. Men man fick inte störa dem på kvällen. Di gamle var mycket noga med att så ej skedde.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
