Det var på sin tid en person i Skog, som var sams med sjörån. Men han hade endast gott av att vara det. Ty det fanns ingen som hade en sådan jakttur som han. Kom aldrig tom- hänt hem från skogen. Han sköt jämt så mycket vilt han ville. Det fanns en skogvaktare på Brunsberg som också hade den makta att han kunde skju- ta villebråd efter behag. Den skogvaktarn gjorde slut på alla vargar i Värmland. Det sades, att han trollade bort dem. Jag mins den gubben.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
