Transkriberad uppteckning

Mitt på bordet lades julkakan eller 'pôpekàka'; den va så pass stor som en vanlig brödkaka. Kanten var inklämd med finget, så det såg ut som ett kugg- hjul (därav namnet; 'pôpe' = spene). På kakan lade de jul- korset. Se'n sattes julosten därpå och överst en smörask. Detta stod framme hela julen. Smöret och osten åts upp, så snart julen var slut. Men brödet fick inte ätas utan bars upp och lades i en havre- binge. Vid såtiden (på våren) togs det fram, och då var vi så glada, så vi kunna trillat omkull, för då tog de och dängde sönder julbrödet och delade ut det. Hela husets folk, karar och fruntimmer och barn och tjänare, fick sina bitar. Jag tror, det var ärter, som såddes den dagen. Det var i min mors tid det där bruket var. (Inget särskil med degen. - Inget plöjdes eller harvades ner.)