Transkriberad uppteckning

Julafton tidigt bars veden in; den skulle räcka till tjugondagen. Före middagen skulle allting vara hyfsat och allting i ordning; halm och hö skulle våndlas (= formas till runda tappar, lagom att ge en ko på en gång), så att det räckte julen ut, för under julen fick man inte våndla (kringgärning?) - Julstänger förek. ej. - Julneken fick de inte glömma av att sätta upp; de som hade råd satte väl upp två ell tre. Fick sitta, tills fåglarna plocka av dem. Julbadet var en tre fyra dagar före jul, man badade i stora baljor i köket. (Inget lades i vattnet). Efter badet skulle vattnet stå inne över natten. I köket hängdes (på julaftonen) lakan på stänger). Julkronor gjordes av halm och alla slags papper. De fick hänga kvar, tills de blev smut- siga. Uppom kronan hängde axknippen ('rôg å byg-aks') Ljus stöptes särskilda till jul och de satt i metall- / stakar. Julgran har vi alltid haft (klädes med kara- meller, frukter, glitter etc.) (Vid midsommar tar man in löv- ruskor från skogen). Halm har vi aldrig haft på golvet (medd. har ej heller sett det någon annanstans), men vi brukade ha gran- och enris (för att hålla golvet rent). Till julbrasan skulle de särskilt god björkved. (Askan tillvaratogs ej). Man hade inte nerdraget för fönster- na under julaftonens kvällsvard. Man åt klengås (smörgås) och mese (mesost) och välling; de som var bättre folk brukade väl ha lutfisk och potatis också. Om en gick ut och såg genom fönstret så kunde han se, om någon av folket var feg (dömd att snart dö): han såg då ett ljus slockna och börja brinna på mitten. Bordet stod dukat hela natten, men utan brinnande ljus. På julmorgonen fick korna 'frùkôstvásaan' (lyck- neken). - 20-dag Knut är julen slut, och då springer de omkring med varghuvud och annat, en del kritar eller sotar ner sig, vänder ut och in på gamla pälsar o.s.v. Förr hade de också en kannflaska och samlade brännvin i.