Transkriberad uppteckning

Di ha tala räss så mö i tia ôm skrea, sôm kunne vare på byggda. Sôm- me va änne rädde för den. Dä skulle vare ett slags masker, sôm va så pass store sôm e ullkare, dä hörde ja´ i min ungdom itå di gamle. Di kunne skrike: Vi har fått skrea! - Di krak framåt, di geck så smått, så en kunne inte skönje vartôt di krak, men di kunne stanne i ett tomt bo- ningshus. Där den stanna där kom dä te å gå framôt. Geck dä framôt för nôn fattilapp, så att han ble förmögen, sa di strax, att han fått skrea te sej.