Transkriberad uppteckning

Havande kvinnor fick ej se på något "usselt". De fick ej dra slipe- sten eller äta med spruckna skedar, ty då kunde barnet bli harmunt. Gick kvinnan över ett ställe, där torv upptagits blev barnet "flintskallit." Om en kvinna, som tagit om ett träd, där göken galit, slog armarna om den havande kvinnan skulle förlossningen gå med detsamma. Man fick ej se på det nyfödda barnet utan att först ha tagit i aska. Om en gudmoder, "som gick med barn" (= havande), bar fram en annans barn vid dopet skulle antingen hennes eller också det barn, hon bar fram, bli skrikigt. Skrek bar- net under dopet fick det bra sångröst. - Innan kvinnan gick till kyrkan för att bli kyrktagen skulle hon göra bön vid vaggan. De barn, som föddes på en "förkastelsedag" (= olycksdag) skulle aldrig få roligt. Barn, som voro födda med segerhuva hade särskild förmåga att släcka eldsvådor, om de blott tog på sig huvan. För att barnet ej skulle få engelska sjukan drog man det un- der en jordtorva.