Transkriberad uppteckning

Vid Lusse skulle slakten vara slut, och sedan hade åtminstone kvinnfolken fullt arbete med all slags kokning åtminstone till en åtta dagar före jul. Då kokade de så mycket så att de inte alls behövde koka någon mat före nyår åtminstone, och korv och sådant hade de ju lagat för hela vintern och våren då. Senast till tre dagar före jul skulle det arbetet vara klart, för den dagen var "Lelle go vala". Den hette väl så kan jag tro, därför att då skulle de smaka av allt det som var nylagat. Det var en riktig kalasdag. Ändå litet värre än Lusse. Ifrån "Lelle go vala" till jul hade de inte något särskilt arbete. Det var bara litet städning och sådant där, och så gick de och såg över allt det som hade blivit iordninglagat, så att det var riktigt i sin ord- ning. När de hade skurat till jul, så tog de in halm och lade tjockt över golvet. Den tog de bort på förmiddagen på julafton, och sedan strödde de över fullt med hackat granris, som fick ligga kvar under hela julen. När middagstiden var inne på julafton, så skulle man doppa i grytan, / då var det lika både i herrgårdarna och bondgårdarna. Då var alla som syskon och det fanns ingen skillnad på tjänare och herrskap. Även på herrgårdarna åt man i köket under juldagarna. Doppningen gick till så att man tog bröd och doppade i spadet i fläskgrytan, som kokade, och så fick man dricka till. Den grytan var den enda som kokade ordentligt under julen. Det andra behövde bara värmas. Drickan hade de stående i ett stort stop på bordet och ur det fick både herrskap och tjänstefolk dricka, åtminstone var det så hos Geiers på Berga. Där var det en särskild julhög för varenda en i hela huset. Underst låg julkorset, däröver en rund kaka, därnäst en limpa, en krans och allra överst en kringla. Mitt på bordet var det en annan julhög med samma slags bröd fastän de var större. I bondgårdarna hade de bara en sådan stor hög. Den fick ligga kvar julen ut. Underst låg julkorset, när de tog bort julhögen så grävde de ner julkorset i sädesbingen och där fick det ligga ända tills såanden började. Då tog de fram den och delade ut bitar av den till allt husfolket, och märk- värdigt nog så hade den inte blivit så värst hård. Den var gjord utav gott rågsikt med / vört i. När de bakade den så kavlade de först ut degen så att de kunde rulla ihop liksom två vanliga limpor, sedan lade de dem i kors och rullade ihop ändarna, så att det blev liksom fyra hjul. Kvällsmålet bestod av lutfisk med sås och potatis och sedan gröt och mjölk. Mest vetegröt kanske ute i bondgårdarna, men de använde allt ris- gryn där också. På Berga gick de aldrig med "Ljuse stjärna", men när jag var hos Vålstedt på Västanå, så kom de dit en gång, men där var de mycket oväl- komna. Han skickade ut en riksdaler till dem för att de skulle gå. "Ett så grovt skämt ville han inte vara med om", sade han. Det var smedpojkar från Torsby, som gick med stjärnan, och jag kände dem nästan allesammans.