Transkriberad uppteckning

På Lussedagen skulle de vara uppe klockan ett på morgonen. Då fick de en sup och en smörgås först och sedan skulle allt man- folk ut och tröska och hugga ved. Var inte trösken helt undangjord förut så skulle det göras färdigt då. Slakten var färdig till Lusse. Den dagen skul- le de ha tre frukostar före dagningen. Den sista av dem var starkast och bestod mest av kött och fläsk och korv. Kvinnfolken skulle också vara i arbete då på morgonen. Dels hade de ju mycket arbete med all maten, men dessutom skulle de spinna och karda Tre dagar före jul var "Lelle go vala" Då hade de liksom litet högtidligt med mycken god mat. Till dess skulle all skurning vara undangjord. När det var skurat skulle det läggas in halm på golvet, och den fick ligga till förmiddagen på julafton. Då togs den bort och i stället lades det dit fint hackat granris. Det skulle bytas varje dag. Samtidigt som det första granriset lades in började man även laga i ordning julbordet. Husfadern ställde själv en brännvinsflaska på bordet, men / av den fick ingenting tagas under juldagarna utan då söp man annat brännvin, som inte var ställt på bordet. På bordet var det också en julhög. Underst låg en stor rågkaka. Där ovanpå låg julkorset, men det var egentligen inget kors utan en rund kaka utav fin rågsikt men den var noppad i kanten. Det var inget hål i den. Ovanpå allt låg en stor färskost. Allt detta fick ligga orört under själva juldagarna, men när de var över började de äta utav allt utom julkorset. Det fick ligga kvar ända till Knutsdagen. Då tog de bort den och lade den i sädesbingen och där fick den ligga tills de skulle börja så. Då delade de ut den så att varenda en utav husfolket fick var sin bit och även hästarna skulle ha utav den. Konstigt nog, så brukade den kännas rätt så mjuk och färsk. Löckneka som de gjorde utav den allra sista havren fick hänga inne på stugväggen ända till på julkvällen. Den var gjord med tafsar och det var en tafs åt varje ko. Dem fick de nu på julkvällen och när de gavs skulle man säga till dem. Ät väl och trivs väl det är julkväll i kväll. På julmorgonen skulle hästar och kor ha med utav all / den maten som hade varit på julbordet utom julhögen och julbränn- vinet. Man tog utav maten på julmorgonen och blandade ihop det med mjöl till en "sörpa". Hästarnas sörpa brukade de hälla brännvin i också. så att de blev ystra till julottefärden. All maten på julbordet fick stå orörd kvar över själva julnatten. När de for hem ifrån julottan skulle de köra i kapp hem till supen. Man skulle nämligen stå färdig med en sup åt husfadern, när han kom hem. Den som blev först att tömma supen skulle först få skörden inhöstad. Så när han kom, kastade han tömmarna och rusade in och fick sin sup. Sedan gick han ut och tog reda på hästen. Vid julen ställde de granar vid dörrarna till gårdarna. De brukade ha särskilda necker utsatta åt fåglarna också. När jag tjänade i Täpporna kunde de ha hela tjoget julnecker utsatta i "hagen" (trädgården), men det var ju också ett riktigt storställe. Annandagen var bröllopsdag. De allra flesta kyrkbröllop i socknen hölls den dagen. Brudarna hade långa svarta kjolar med röda rander. Ibland kunde det vara en tio-femton par som skulle vigas på annandagen. På tjugondagen körde de ut julen med att "gå Knut". Då klädde de ut sig så de såg ut som den lede själv.