Transkriberad uppteckning

När de låg vid kolmilorna var det kinkigt. De fick inte bråka sedan det bli- vit mörkt. Men de hade nytta av tomtarna. Det var en bonde här i Alster som blev osams med sina kvinn- folk en kväll, då gick han till kolkojan och gjorde upp eld, men då gjorde det ett väldigt skakande i kojan. Han gick då till min far och sa: "Den där kojan tyc- ker tomtarna inte om att jag är i." Men kojan stod på trädgrenar så hon / skakade när det blåste. Jag var med vid milor när jag var en pojke och vakade på kolen sedan de rivit på kvällarna. Jag satt på en stol i kojan, och där sov jag lika bra som i sängen, men det bultade alltid på dörren när jag skulle titta till kolen, och då vaknade jag. Jag fick sån't beröm för att jag var styv att vaka på kolen. En gång hade vi brett ut kolen, då fick jag höra fotsteg utanför, jag tittade men såg ingenting. Men en stund efter kom hus- bonden.