Transkriberad uppteckning

"Sköne Stina" kunde trolla på grannarnas kor, för det mesta så, att hon tog bort mjöl- ken. Den som kände knepet, kunde dock snart upphäva trolldomen. Det gällde bara att få något av trollkvinnans kläder t.ex. en frans av hennes schal och lägga in i en degbit och ge djuren, så var det onda borta. Efter en viss tid på kvällen måste det vara tyst i ladugården eljest kunde man befara alle- handa olyckor under natten. Om man på långfredags- eller påskdags- morgon upptäckte att ett djur hade magsjuka, var man övertygad om, att det varit med troll- käringar till Blåkulla, och man räknade också ut vad det var för en käring som brukat djuret på sin färd. Härigenom kom mycket hat och ovänskap grannar emellan. / Sköne Stina" var själv mycket rädd för grannarnas onda ögon. Till skydd härför band hon i kornas svansar en påse med allehanda trolltyg i. En sak, som mycket har praktiserats på Hammarön vid all slags förtrollning, var att bita över stål. Om t.ex. en ko inte "gav ned" (höll mjölken kvar i juvret) var det bara, att den mjölkande tog en kniv eller dylikt emellan tänderna. När hon sen mjölkade, gav kon ned. I allmänhet trodde man att grannarna voro orsaken till att kon inte "gav ned"