Transkriberad uppteckning

När ett barn var fött, kunde modern inte bli fullt frisk förrän hon blivit kyrktagen. Var man inte försiktig med barnet, utan lät ljuset eller elden slockna i det rum, barnet låg, kunde det hända att trollen passade på och bytte sig till det för någon av sina fula ungar. Sådana kallades "bytesbarn". En kvinna hade råkat ut för att få ett bytesbarn. Han var stor och ful med stort "höve och lite vet" och kunde inte lära sig tala. Modern talade vid en klok gumma som rådde henne att brygga öl i ett äggskal för att utröna om det var en bortbyting eller ej. Modern bryggde i äggskalet i barnets åsyn. Då upplät bortbytingen sin röst (?) och sade: "Möe ha ja sett, å femtan morer ha ja / ditt (diat) men allri ha ja sett, att di ha bryggt i ett äggskal". Då fick man bevis på att det var ett bytesbarn. Han misshandlades med tjänliga medel, tills trollkäringen fann för gott att byta tillbaka. Stålbitar syddes in i barnets lindor, synålar sattes i mössan. Vaggan fick aldrig vaggas tom, ty då skulle barnet dö. Dog ett barn och föräldrarna sedan fingo ett i stället, fick man inte kalla upp detta barn efter det döda, ty då skulle det ock- så dö.