Transkriberad uppteckning

Det var ett par fiskare, som hade farit i land för att rasta. De lade sig att sova och kröp in med huvudet i en säck. Då kom det ett fruntimmer. Hon sa: "Mycket har jag sett men aldrig maken, fyra fötter och inget huvud; jag har sett Bromsö i åker och äng tre gånger. Jag skall gå hem till min mors mormors mormor och fråga om hon har sett så'nt." I Marberget spökar det. Jag var där och skar gräs. Nere i berget prata det och stenar flög. Jag hade inte ont av det. I Knipeberget var det en gång in. De sa, att man kunde gå in, tills man kom till en järn- dörr, men den var låst. Min mor tala om, att hon och morfar var ute och drog noten. "I all sin dar, sike litet / barn, som går där" , sa hon. "De är le inget barn," sa morfar. "Jo, da' går ett barn där," sa hon, men då var det försvunnet. Ett fartyg gick till Karlstad med spann- mål. Då kom det en kvinna upp ur sjön och sa de skulle ankra. Det gjorde de. Hon sa lik skepparen han skulle kasta lasten i sjön. Det ville han inte först. "Men du skall få betalt," sa hon. Då kastade han lasten i sjön. Då tog hon honom med sig ner. Han gick på en grann grön väg, och så fick han betalning för lasten. Sen forslade hon honom tillbaka, och sen fick han god vind. Sjöfrun kunde segla i motvind hon. Då hon visade sig blev det storm. Det var en, som hette Pär. Han var ute och fiskade. Då hörde han någon ropa: "Pelle far i land" Det susar i gröntall och tåsar (=brusar) på Blåhall far i land, jag väntar främmande från Åmål!" / Det var Gottfrid i Limboden. Han ville lära sig spela. Han gick ut tre torsdagskvällar för att lära sig av Näcken. Så fick han se en stor, grå gubbe. Han blev rädd och sprang. Sen har han aldrig rört vid ett spel. På Rykenhamnskulten brinner det ljus varenda kväll, och de påstår det lyser än. Mina morbröder var och skulle bada. Då kom de en hel flock med kreatur och skulle bada. De klappade dem. De gick hem och talade om det. Blodröda kor var det de hade sett. Mormor gick med dem, men där fanns inte spår efter några kreatur en gång. Om han mötte en hop råttor som sprang. "Du får allt skynda dig, om du skall hinna med," sa han till en stor råtta, som kom efter de andra. Råttan gav till ett illskrik och sprang. Men han blev så sjuk, så han kunde knappt gå hem. Klockan tre en morgon mötte jag en liten / grå gestalt i vindskappan. Han gick upp på vinden och jag gick nedför trappan. Det var en tomte.