KORPSKRIFTEN

...
Meny

Tro och sed. Tomtar.

Berättare: Otto Pettersson, Spesshult (f. 1844)
Upptecknare: Karl Rencke

Transkriberad uppteckning

Som lagårdskarl på spesshult såg O.P. tomtgubbar. Han kunde inte förstå, att de vare sig hjälpte till med nå- got eller ställde till rackartyg. Men oväsen tålde de inte i lagård och stall. En gång kom O.P:s lille son in i ladugården. "Se pappa, sicken en!" P. såg åt det utpekade hållet men blev ingalunda överraskad, ty han hade många gånger förut sett den lille gubben med röd luva på huvudet. En piga på spesshult var elak mot korna och slog dem med mjölkpallen, om de sparkade efter flugor. En kväll var hon "repandes stollete" och slog en ko med en spann. Då "dempä", det hårt i "matbordet" under foderluckan - någon hade hop- pat ned genom denna, men den stod dock ej öppen. De kor, som låg, hoppade upp, flera kor och tjurar slet sig. O.P: "Nu ha den allt ställt te nö, som inte ä tjänligt!" - Upptecknaren: "Såg ni den som hoppade ner?" O.P: "Ja då".

Socken Säffle
Landskap Värmland
Härad Näs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tro och sed. Tomtar.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR