Transkriberad uppteckning
Bakning. AG har bakat i den gamla ugnen, där man sköt in brödet med en spade, grissel. Som piga när hon var ung fick hon göra allt i hushållet. Sköta smådjuren, vara med ute på åkern vid skörden, ta hö, ta upp potatis. På sommaren arbete mest ute. På vintern fick hon spinna, väva lakan och mattor. Hon hade en vanlig vävstol. Olika delar av vävstolen och uppsättning av väv. Hon bobinade först = snurrade garnet på bobiner. Satte sedan garnet på en varpa som var större. Gjorde vävberäkning. Svepte sedan varpen på en stock i vävstolen. Därefter solvning, trädde garnet i solv. Sedan i en vävsked. Knöt upp och började väva. Längden på arbetstiden var från kl 5 till 23-24. Ibland var det bråttom. Hö som skulle tas in om det stod ute. Styra med djuren på mornarna. Köra mjölk till ålderdomshemmet. Till en början kärnade de och smörade hemma. Sedan byggde man mejeri i en stuga vid Godegård. Körde mjölken dit med häst. Tidigare separerade man mjölken. Tog vara på grädden och kylde den. Kärnade och sålde smöret till handeln. Ostar gjordes också, beskriver hur det gick till. Slaktade fram emot jul. Gjorde korv. Malde fläsket på en kvarn. Saltade och tillredde det som skulle vara i korven. Isterband kallades hackekorv pga innanmätet i korven. Fläskkorv gjordes av bara fläsk. Hackkorven kunde hängas upp över spisen för att den skulle bli surad. Av blodet gjordes paltbröd. Det torkades sedan på spismuren. Togs ner när det var torrt. Bakning. Vid julbaket förr bakade de så det räckte till påsk. Limpor, hålbröd och vetebröd. Torkade skorpor. Till baket användes kokspisen. I den gamla bakugnen blev det soteld en gång. De bryggde inget öl hemma men man gjorde honungsdricka av vaxkakor, dem man ej kunde använda till honung. Man kokade upp det i en kittel, lät det svalna och lade jäst i. Blev gott men ej starkt. Till enebärsdricka malde man enbären på hemkvarnen, beskriver hur de gjorde. Enriset användes när de rökte fläsk. Man gjorde någon slags rökanordning t.ex. en tunna. Ställde de över en grävd grop i jorden. Eldade med enris, men fläsket fick ej brännas. Rökte i vissa dygn. Man gjorde potatiskorgar av enevidjor. AG har brukat göra saft och sylt. Nu senast jordgubbssylt. Förut har hon gjort brunbärssaft och saft av röda och svarta vinbär. Har hela sitt liv arbetet med jordbruk. Tycker om djur. Korna sparkade ej. De kunde vara försedda med sparkkedjor. Man köpte ej så mycket mat. Det mesta producerades hemma. Man saltade ner maten efter slakt. Hade saltkar för fläsket. Har en stor saltbalja. Hela grisar kunde läggas i en sådan. Man sålde det ej behövde det själv. Blev fläsket för salt kunde det läggas i skummjölk. Det tvättades sedan med vatten. Biskötsel. De hade 18 halvkupor. De sålde mycket honung varje år. Ca 50 kg om året. Om bina satte sig uppe i träden kunde det bli besvärligt. De svärmade. Man försökte då sätta en kupa och ett skynke över dem. Om bina satte sig i buskar eller på marken var det lättare ta in dem. Betalning för olika jobb. Tycker att han varit underbetald. Hade mycket potatis. GL tycker att de klarat hälsan bra. LL kom från Skärkind, GL från Malexander.