Dialekt/Folkminnes inspelning.
En lappkvinna kom och bar ett litet barn som tjickade henne. Hon begerde få mjölk åt pojken, för det var en pojk. Och när hon då fick den så drack hon upp den själv och då sa kvinnan som gav henne den: "[…], du begjorde ju mjölken åt pojken, och så drack du upp a själv!" Då sa lapperskan "Du förstår, att he far först ini meg och så borti meg och uti pojken. Om int jag har nå äta så blir de int nå åt han." Ja de är listiga maskiner (?) värre, lapparna.
En kvinna från byn hade varit ute och hämtat björkris och korn och bar detta under förklädet. Då mötte hon en fin herre. Det var den Onde, och han bad att få det hon hade under gördeln. Hon svarade, att om han ville ha björkris, så fick han det gärna. Men hon bar på ett foster, och den Onde kom och brände henne på detta. Man måste nu föra henne till Gammelstadskyrkan, och där i kyrkan skrev man"fader vår" runt hene i ring, och förmanade henne att inte gå utom ringen. Djävulen stod utanför ringen och förvandlade sig ljusa och mörka andar omväxlande, och försökte locka henne utanför det skrivna. Men tillsist måste han sluta, och prästen som var med tog ut henne. Då var hon alldeles mörbultad.
Ragnar och Nils om skeppsvarv, fiske, kyrkhelger i Gammelstad. slåtter, slåttesmat, byaöknamn, byaslagsmål, kraftprov, övertro, Gammel-Ahlström, jakt, torkning av korn, kvarnen, rensning och malning av korn, smedja, smide, skomakeri, skodon, bruket i Sele t, vägbynnen och vägunderhåll, plogning och bultning av vintervägar.