KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Skellefteå, Västerbotten 1968

Intervju med Alexander Degerstedt (f. 1898)

Transkriberad uppteckning

Intervju med Alexander Degerstedt, född 1898 i Degerbyn i Skelefteå. Inspelningen är gjord av Gunnel Westerström år 1968. Alexander var under en tid ledamot i socialnämnden i Skellefteå. Han var även med och startade Skellefteå jordbrukskassa 1935. Han var dessutom en av ledarna för söndagsskolan i Degerbyn. Alexander gifte sig 7 augusti 1938 med Anna (född Viklund år 1899).

Socken Skellefteå
Landskap Västerbotten
Härad Skellefteå tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (DAUM)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Fler sägner från Västerbotten

Se alla i Västerbotten »
Skellefteå, Västerbotten

Ringlek. Norrbotten.

:/: Jag går och söker maken min. Var skall jag ho- nom finna? :/: Jag älskar dig så innerlig, säg, vill du bliva kärestan min Säg vill du ha mig? (Svar: Nej) :/: Ett kalvskinn har jag redan fått. Var skall jag det and- ra finna :/: Jag älskar dig så innerlig, säg, vill du bliva kärestan min Säg, vill du ha mig? (Svar: Nej.) :/: Två kalvskinn har jag redan fått. Var skall jag det tredje finna? :/: Jag älskar dig så innerlig, säg, vill du bliva kärestan min? Säg, vill du ha mig. (Svar: Ja.) :/: Och nu så är jag så hjärtans glader, faralera :/: :/: Ty när jag friade så fick jag ja, ja Upptecknad av Minette Selldén Klubbfors Fällfors

1925 Läs sägen →
Skellefteå, Västerbotten

Stålbergsmorhägnan

På min hembys område finns en plats som kallas "Stålbergsmorhägnan", den är lät beväxt med löfskog, och genomskuren af en bäck. Man har vissa aningar om att någon ädel metall skall finnas där, men "tiden är icke inne, att det skall fram." Men sägnen förtäljer att en person, som någon gång gick genom hägnan, och gick lite afsides från gångstigen för att tillfredställa ett naturbehof, fick se kanten af en tjock silfverskifva som stack snedt upp ur marken. Med sin slidknif arbetade han lös några flisor af silfvret och stoppade i fickorna, samt gjorde några noggranna märken, för att säkrast återfinna platsen. Sedan gick han dit försedd med verktyg fö att bryta mera silfver, men nu voro märkena försvunna, och "silfverskifvan". Men dess plats kunde omöjligt hittas. Sedan har ingen haft nåden att få se en skymt af silverskifvan. –Det var rådeln som utplånat märkena. (Berättat af min far. Olof Lundmark, f. 1847.

Uppteckning Läs sägen →
Skellefteå, Västerbotten

"Ho hammar i hällom"

I Kåge by bodde för gammalt en mycket girig bonde, som hette Israel-Jonsa. Framför allt hade han det felet att han höll på till sent på lördagskvällarna , och det ogillade i synnerhet hans drängar. Hans ägor låg mellan två berg, Brattberget och Markberget, där folk trodde att det bodde jättar. Så en lördagskväll smög sig hans drängar ifrån gubben och gick upp på var sitt berg. Där slog den ene med en slägga i en stenhäll några kraftiga slag. Den andre skrek: "Ho hammar i hällom, vad vill du mej flintskallom?" Den förste svarade: "Kitteln och kittelvindan låna jag vill!" "Vad ska du hon hava till?" "Jag ska kok' opp 'n Israel-Jonsa Långsam, som int vill om lördagskvälla gå hem!" "Vad får jag för lånet?" "Halsköttet, våmfettet, ena bogen och bägge låren." Sedan tystnade samtalet, men Israel-Jonsa hade blivit rädd och gick sedan hem i god tid på lördagskvällarna.

1929 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //